Hepp.
Leker studsboll och har redan flyttat.
Tanken är att det INTE ska ske igen.

Varmt Välkommen till nya adressen.

I dagens tidevarv så är ju mobiltelefonen den som används mest. Eftersom att vi oftast har den med så är det ju lättast att nå folk på den. Själv har jag inte haft någon hemtelefon på nåt år utan nöjt mig med den.

Så hade jag även tänkt att göra här tills jag upptäckte att 1. täckningen är inte den bästa. 2. Att min gamla bredbandsleverantör aldrig hört talas om denna ort. (Vilket förvånar mig som kommer från en pytteby ute i skogen.) Vilket alltså ger att det enda alternativet som kvarstår är den gamle trotjänaren Telia.

Telia kan minsann fixa bredband. Men om jag inte har ett fast telefonabonnemang hos dem åker jag på straffavgifter till höger och vänster. Så okej då. Eftersom att mobiltäckningen ändå är usel så kan jag väl ta ett abonnemang då. Trodde jag.

För SÅ lätt ska det inte vara. På Gotland (iaf norra delen) har Posten just gjort en jätteomläggning. Gator har bytt namn, postnummer ändrats och en del gator som funnits har blivit längre och fått en massa nya nummer.

Så de ville ha det telefonnummer som hade funnits här tidigare. Hmm. Det var ju ett år sedan de flyttade och jag har ingen större koll på vart de tagit vägen. Än mindre vad de kan tänkas heta. Men ibland ska en ha tur som en tokig! Redan två dagar senare dyker förre hyresgästen upp här. Han hade lite allmänt småprat på hjärtat. Så jag passade ju på att ta hans nummer.

Ringer så upp Telia med uppgiften de efterfrågat. Nä. För det numret ligger hos en annan operatör och de kan inte byta det! Eh? Nä det ska inte bytas. Det är det numret som fanns här tidigare. Jag vill ha ett nytt till det jacket. Nä. För de kan inte hitta något gammalt jack. Que? Så nu vill de ha gamla adressen eller ännu hellre fastighetsbetäckningen. Två dagars efterspaningar senare har jag nu hittat den. Ska bli spännande att se om de nöjer sig med den och faktiskt kopplar in en telefon så att jag kan få bredband.

Det märkligaste i mina kontakter med Telia är att alla beter sig som om det var första gången i världshistorien som någon flyttar in i ett hus där telefon inte funnits på ett år. För att inte tala om det faktum att huset bytt adress. I min enkla värld är det väl just det Telia borde kunna. Koppla in telefon i ett hus. Speciellt ett hus där det redan finns jack.

Dessutom ville de sälja på mig ett paket med tele, bredband, iptelefoni och teve. Jättebra. Fast vad ska jag med IP till? När det kostar lika mycket att ringa med det som med abonnemanget. Teve lät ju bra… förutom att de inte hade någon aning om om det faktiskt gick att se på det här. Konstiga typer.

Nåja, förhoppningsvis är jag snart ute och snurrar på fasta linjer och slipper bli nedkopplad stup i kvarten.

Jag och min son som är 11 år har precis flyttat. Han trivs bra i den nya skolan och tycker på det stora hela att det är okej. Även om han helst hade sett att vi bott kvar. Vilket ju inte är så konstigt. Vem vill skiljas från sina kompisar?

När jag var på inskrivningsmöte i skolan så hävdade jag bestämt att min son inte slåss. Det har hittills hänt en enda gång och då hade han tröttnat totalt på en kille som retade gallfeber på hela skolan.

I går ringde de från skolan…
- Din son har varit i slagsmål.
- Okej. (WTF!?!?!???)
- Ja det var inte hans fel alls.
- (PUUUUH!) Nähä.
- Det var en kille som förstörde hans teckning och när din son försökte ta tillbaka den fick han en rak höger.
- Oj. (Vad kan en säga???)
- Vi har pratat om det i skolan och kommer naturligtvis att ringa hem till den andra elevens föräldrar.
- Okej.

När sonen kommer hem visar det sig att han inte på något sätt har tagit det hela personligt. Den andre eleven är nämligen skolans bråkstake. Han har tydligen för vana att slänga ner folk på golvet och leka Hulk Hogan.

Jag fick två funderingar av det här. För det första… vad säger jag som förälder till mitt barn? Hade det varit han som hade slagits så hade det varit enkelt. Jag hade hängt upp honom på en pinne i vedboden över helgen. Ungefär. Alltså med all kraft visat att det inte är acceptabelt. Men vad säga nu? Att världen är full av idioter? Att han ska vända andra kinden till? Att det finns barn som mår dåligt och därför ibland beter sig så? Att han får försvara sig om det händer igen?

Nästa tanke är… Det här verkar ju inte vara en isolerad händelse. Den här eleven har begått ett lagbrott och tydligen var det inte första gången.
Att ringa hem verkar ju vara långt ifrån otillräckligt.
Hur kan en elev få härja å det här viset utan att det sätts in rejäla åtgärder?

Slutligen… Vad gör jag om det händer igen?
Pratar med förädrarna? Pratar med ungen? Polisanmäler??

Det är inte lätt att vara förälder. Inte nog med att en har fullt sjå med att få styrsel på sin egen unge. En ska behöva tampas med alla andra runt omkring med.